Șrimad Bhagavatam 10.39.31-37 (Cantoul 10, Capitolul 39. Strofele 31-37)
Das Leben Krișna
Zum großen Schmerz der Gopis (Kuhhirten-Mädchen) fährt Krișna nach Mathura
śrī-śuka uvāca
evaṁ bruvāṇā virahāturā bhṛśaṁ
vraja-striyaḥ kṛṣṇa-viṣakta-mānasāḥ
visṛjya lajjāṁ ruruduḥ sma su-svaraṁ
govinda dāmodara mādhaveti 31
Șri Șuka sagte, „Nachdem die Mädchen aus Vraja - śrī-śukaḥ uvāca evam vraja-striyaḥ
deren Geister auf Krișna fixiert waren, so sprachen - mānasāḥ viṣakta kṛṣṇa bruvāṇāḥ
weil sie aufgrund der ankommenden Trennung von Ihm litten, - āturāḥ bhṛśam viraha
ließen sie bei Seite jeglichen Scham und somit schrien sie laut, - visṛjya lajjām iti ruruduḥ sma su-svaram
„O Govind, O Dāmodar, O Mādhav.” - govinda dāmodara mādhava
strīṇām evaṁ rudantīnām
udite savitary atha
akrūraś codayām āsa
kṛta-maitrādiko ratham
gopās tam anvasajjanta
nandādyāḥ śakaṭais tataḥ
ādāyopāyanaṁ bhūri
kumbhān go-rasa-sambhṛtān
gopyaś ca dayitaṁ kṛṣṇam
anuvrajyānurañjitāḥ
pratyādeśaṁ bhagavataḥ
kāṅkṣantyaś cāvatasthire
tās tathā tapyatīr vīkṣya
sva-prasthāṇe yadūttamaḥ
sāntvayām asa sa-premair
āyāsya iti dautyakaiḥ 32-35
Und so, während die Frauen weinten, fuhr Akrūra, - evam strīṇām rudantīnām codayām akrūraḥ
den Wagen los, nach dem er die Sonnenaufgangsritten ausführte - āsa ratham atha kṛta maitra-ādikaḥ udite savitari
Die von Nanda (Krișnas Vater) geführten Kuhhirten, folgten ihn - gopāḥ nanda-ādyāḥ tam anvasajjanta
in ihren Wägen, womit sie Töpfe voll Milcherzeugnisse - śakaṭaiḥ tataḥ ādāya kumbhān go-rasa
und andere Geschenke trugen - upāyanam bhūri sambhṛtān
Und die Gopis folgten zu Fuß auch ihren liebsten Krișna - ca gopyaḥ anuvrajya dayitam kṛṣṇam
weil sie eine Antwort vom Transzendentalen Herrn wünschten - anurañjitāḥ pratyādeśam bhagavataḥ
und das hoffend, (letztendlich) mussten sie anhalten - ca kāṅkṣantyaḥ avatasthire
Als der Höchste der Yadavas (Krișna) sie - yadu-uttamaḥ tāḥ
Aufgrund Seine Ausreise leiden sah - tathā sva-prasthāne tapyatīḥ vīkṣya
tröstete Er sie, indem Er ihnen die liebevolle Botschaft sandte - sāntvayām āsa dautyakaiḥ sa-premaiḥ
„Ich werde zurückkehren.“ - āyāsye iti
yāvad ālakṣyate ketur
yāvad reṇū rathasya ca
anuprasthāpitātmāno
lekhyānīvopalakṣitāḥ
tā nirāśā nivavṛtur
govinda-vinivartane
viśokā ahanī ninyur
gāyantyaḥ priya-ceṣṭitam 36- 37
Solange die Fahne des Wagens (Akruras) sichtbar war - yāvat ketuḥ rathasya ālakṣyate
und sogar der gewirbelte Staub (noch in der Luft war) - ca yāvat reṇuḥ
blieben (die Gopis) (unbeweglich) wie bemalte Gestalten - upalakṣitāḥ iva
mit ihren Seelen nach Ihm gegangen - ātmānaḥ anuprasthāpita
Dann kehrten sie zurück ohne eine Hoffnung, dass Krișna zurück kehren würde - tāḥ nivavṛtuḥ nirāśāḥ govinda-vinivartane
und voller Traurigkeit verbrachten sie ihre Tage und Nächte - viśokāḥ ninyuḥ ahanī
indem sie über die Taten ihrem Liebsten sangen - gāyantyaḥ ceṣṭitam priya
Das Leben Krișna
Zum großen Schmerz der Gopis (Kuhhirten-Mädchen) fährt Krișna nach Mathura
śrī-śuka uvāca
evaṁ bruvāṇā virahāturā bhṛśaṁ
vraja-striyaḥ kṛṣṇa-viṣakta-mānasāḥ
visṛjya lajjāṁ ruruduḥ sma su-svaraṁ
govinda dāmodara mādhaveti 31
Șri Șuka sagte, „Nachdem die Mädchen aus Vraja - śrī-śukaḥ uvāca evam vraja-striyaḥ
deren Geister auf Krișna fixiert waren, so sprachen - mānasāḥ viṣakta kṛṣṇa bruvāṇāḥ
weil sie aufgrund der ankommenden Trennung von Ihm litten, - āturāḥ bhṛśam viraha
ließen sie bei Seite jeglichen Scham und somit schrien sie laut, - visṛjya lajjām iti ruruduḥ sma su-svaram
„O Govind, O Dāmodar, O Mādhav.” - govinda dāmodara mādhava
strīṇām evaṁ rudantīnām
udite savitary atha
akrūraś codayām āsa
kṛta-maitrādiko ratham
gopās tam anvasajjanta
nandādyāḥ śakaṭais tataḥ
ādāyopāyanaṁ bhūri
kumbhān go-rasa-sambhṛtān
gopyaś ca dayitaṁ kṛṣṇam
anuvrajyānurañjitāḥ
pratyādeśaṁ bhagavataḥ
kāṅkṣantyaś cāvatasthire
tās tathā tapyatīr vīkṣya
sva-prasthāṇe yadūttamaḥ
sāntvayām asa sa-premair
āyāsya iti dautyakaiḥ 32-35
Und so, während die Frauen weinten, fuhr Akrūra, - evam strīṇām rudantīnām codayām akrūraḥ
den Wagen los, nach dem er die Sonnenaufgangsritten ausführte - āsa ratham atha kṛta maitra-ādikaḥ udite savitari
Die von Nanda (Krișnas Vater) geführten Kuhhirten, folgten ihn - gopāḥ nanda-ādyāḥ tam anvasajjanta
in ihren Wägen, womit sie Töpfe voll Milcherzeugnisse - śakaṭaiḥ tataḥ ādāya kumbhān go-rasa
und andere Geschenke trugen - upāyanam bhūri sambhṛtān
Und die Gopis folgten zu Fuß auch ihren liebsten Krișna - ca gopyaḥ anuvrajya dayitam kṛṣṇam
weil sie eine Antwort vom Transzendentalen Herrn wünschten - anurañjitāḥ pratyādeśam bhagavataḥ
und das hoffend, (letztendlich) mussten sie anhalten - ca kāṅkṣantyaḥ avatasthire
Als der Höchste der Yadavas (Krișna) sie - yadu-uttamaḥ tāḥ
Aufgrund Seine Ausreise leiden sah - tathā sva-prasthāne tapyatīḥ vīkṣya
tröstete Er sie, indem Er ihnen die liebevolle Botschaft sandte - sāntvayām āsa dautyakaiḥ sa-premaiḥ
„Ich werde zurückkehren.“ - āyāsye iti
yāvad ālakṣyate ketur
yāvad reṇū rathasya ca
anuprasthāpitātmāno
lekhyānīvopalakṣitāḥ
tā nirāśā nivavṛtur
govinda-vinivartane
viśokā ahanī ninyur
gāyantyaḥ priya-ceṣṭitam 36- 37
Solange die Fahne des Wagens (Akruras) sichtbar war - yāvat ketuḥ rathasya ālakṣyate
und sogar der gewirbelte Staub (noch in der Luft war) - ca yāvat reṇuḥ
blieben (die Gopis) (unbeweglich) wie bemalte Gestalten - upalakṣitāḥ iva
mit ihren Seelen nach Ihm gegangen - ātmānaḥ anuprasthāpita
Dann kehrten sie zurück ohne eine Hoffnung, dass Krișna zurück kehren würde - tāḥ nivavṛtuḥ nirāśāḥ govinda-vinivartane
und voller Traurigkeit verbrachten sie ihre Tage und Nächte - viśokāḥ ninyuḥ ahanī
indem sie über die Taten ihrem Liebsten sangen - gāyantyaḥ ceṣṭitam priya